Stressens påverkan på fascia och lymftransport: En vetenskaplig genomgång

Har du ibland lagt märke till hur din kropp känns efter en längre tids hög belastning? Kanske kan du förnimma en känsla av att huden känns för trång, eller se i spegeln hur dina axlar har intagit en högre position. Denna upplevelse är inte enbart en mental känsla, utan det är också ofta en direkt spegling av mätbara fysiologiska förändringar i din fascia och ditt lymfsystem.

Inom modern medicinsk forskning har man lämnat idén om bindväven som ett passivt hölje. Idag vet vi, tack vare forskning vid bland annat Ulms universitet och Paduas universitet, att fascian är ett av kroppens mest dynamiska och nervtäta organ. När vi utsätts för stress reagerar detta nätverk omedelbart genom att förändra sin tonus och sin vätskekemi.

Myofibroblaster: När bindväven drar ihop sig själv

Robert Schleip har i sina studier identifierat att mänsklig fascia innehåller myofibroblaster. Dessa är specialiserade celler med förmåga att kontrahera (dra ihop sig), på ett sätt som liknar den glatta muskulatur vi finner i våra inre organ. Dessa celler styrs inte av din vilja, utan reagerar på kemiska signaler i kroppen som ofta är förhöjda vid stress, såsom cytokinen TGF-beta1.

När dessa myofibroblaster aktiveras, ökar bindvävens grundspänning. Detta skapar en fysisk stelhet som inte går att träna bort på traditionellt sätt, eftersom spänningen sitter i själva vävnadens struktur snarare än i de motoriska nerverna. Du kan tänka på det som att kroppens interna nätverk rustar sig för försvar, vilket skapar en mätbar densifiering av vävnaden.

Hyaluronsyra och förändrad glidförmåga

För att din kropp ska kännas smidig och rörlig krävs det att de olika lagren av fascia kan glida friktionsfritt mot varandra. Detta möjliggörs av hyaluronsyra, som fungerar som vävnadens naturliga smörjmedel. Professor Carla Stecco har dock visat att hyaluronsyrans viskositet (dess tjocklek eller tröghet) förändras beroende på den kemiska miljön i vävnaden.

Vid långvarig belastning och stress kan hyaluronsyran bli mer trögflytande. Inom anatomin kallas detta för att vävnaden genomgår en densifiering. Föreställ dig skillnaden mellan att röra sig i vatten jämfört med i en segflytande sirap; det är denna inre tröghet som ger upphov till känslan av att vara ”fastklistrad” eller orörlig.

Varför en spänd fascia begränsar ditt lymfsystem

Lymfsystemet är kroppens dräneringsverktyg och är helt integrerat i fascian. Lymfkärlen har en inbyggd pumpfunktion genom små segment som kallas lymfangioner, vilka drar ihop sig rytmiskt. Men för att denna inbyggda pump ska fungera så bra som möjligt krävs en elastisk omgivning.

En av de viktigaste kopplingarna är de så kallade förankringsfilamenten. Dessa är mikroskopiska draglinor som fäster de minsta lymfkärlen i omgivande bindväv. När fascian rör sig elastiskt, dras dessa filament ut och öppnar fysiskt upp så att vätska kan tas upp. Om fascian däremot är stram och har hög tonus, förlorar dessa filament sin rörlighet, vilket leder till en nedsatt transportkapacitet i lymfsystemet.

⇒ Boka ett lymfdränage ⇐

Lymfdränage som mekaniskt verktyg för återhämtning

När du genomgår ett lymfdränage eller en lymfmassage arbetar vi specifikt med att återställa dessa mekaniska processer. Syftet är att använda lätta, rytmiska tekniker för att påverka vävnadens fysik:

• Sänkt viskositet: Genom vävnadsförskjutning skapas en mekanisk påverkan som gör hyaluronsyran mer lättrörlig. Detta återställer glidförmågan mellan vävnadslagren.

• Aktivering av förankringsfilament: De specifika greppen stimulerar förankringsfilamenten att öppna de initiala lymfkärlen, vilket underlättar upptaget av vätska från vävnaden.

• Neurologisk avslappning: Den lugna rytmen signalerar till det autonoma nervsystemet att sänka aktiviteten i myofibroblasterna, vilket sänker den totala tonusen i kroppen.

Resultatet av behandlingen är ofta en mätbar känsla av lätthet,  ökad rörlighet och ibland även svullnad. Det beror på att trycket mellan cellerna sjunker och vävnaden återfår sin elasticitet.

När du har behov av och när du då regelbundet ger din fascia och ditt lymfsystem denna typ av uppmärksamhet, hjälper du din kropp att skifta från ett tillstånd av spänning till ett tillstånd av effektiv transportkapacitet och flöde.

Vill du veta hur du kan undvika konstant svullnad? här får du lite tips och idéer.

Vetenskaplig förankring i urval:

• Schleip, R., et al. (Ulm University): Active fascial contractility.

• Stecco, C., et al. (University of Padua): Hyaluronan within fascia and tissue densification.

• Langevin, H. M., et al. (Harvard Medical School): Fibroblast responses to tissue stretch

 

Informationen i detta inlägg är sammanställd i syfte att inspirera och sprida kunskap om aktuell forskning kring fascia och hälsa. Vetenskapen är i ständig utveckling och nya rön kan tillkomma. Innehållet är avsett för utbildningsändamål och ska inte ses som medicinsk rådgivning eller ersätta kontakt med legitimerad vårdpersonal vid specifika besvär.